Här presenterar vi våra vanligast förekommande frågor.
Bensinupproret 2.0 är en gräsrotsfolkrörelse och en Facebookgrupp.
Tre talespersoner står bakom Bensinupproret 2.0, och är även administratörer för Facebookgruppen: Peder Blohm Bokenhielm, Hans Albertsson och Angelina Blohm Bokenhielm.
Bensinupproret 2.0 stöttas av Föreningen Uppror (www.foreningenuppror.se).
Bensinupproret 2.0 kräver låga skatter på drivmedel och energi, en vettig transportpolitik och en smart miljö- och klimatpolitik.
Vi kräver att samhället (staten) ska verka för att erbjuda ALLA svenskar hållbara drivmedel som möjliggör för hela folket att leva och bo där de vill och samtidigt kunna bidra till minskad miljöförstöring och därmed också minskat klimatbidrag.
Bensinupproret 2.0 har för närvarande fem grundkrav:
1. Permanent stopp för den automatiska uppräkningen mot KPI samt överindexering på 2 % mot BNP som sker vid varje årsskifte. Både gällande drivmedel och el.
2. Sänkt energiskatt med 50 % fördelat på 3 år med minst 10 % varje år. Både gällande drivmedel och el.
3. Varje år ska skatten justeras efter den ökade andelen biodrivmedel som krävs av reduktionsplikten. 1% högre krav på bioinblandning ska medföra 1% lägre skatt.
4. Nuvarande system för reseavdrag ska behållas tills vidare men milersättningen på 18,50 ska räknas upp med KPI varje år.
5. En offensiv satsning på svensk bio-drivmedelsindustri, framför allt öppna möjligheter för små produktionsenheter. Vi ska inte acceptera att Sverige är nettoimportörer av bio-drivmedel utan tvärtom sikta på att bli världsledande inom fossilfria drivmedel.
Det var Janne Berglund från Borås som en dag fick nog och startade Bensinupproret.
Han fick snart hjälp av Peder Blohm Bokenhielm och Angelina Blohm Bokenhielm, och kort därefter anslöt sig Hans Albertsson. Med dessa tre i spetsen började gruppens utveckling ta fart, givetvis med gott understöd av moderatorer som ägnar många timmar var varje vecka av sin fritid på att hålla ordning i Facebookgruppen.
Janne Berglund valde senare att ta en mer tillbakadragen roll på grund av hälsoskäl.
När Bensinupproret snabbt växte till som mest nästan 630 000 medlemmar på Facebook, så växlade trion tillsammans med moderatorer och ett antal nyckelperson upp och det blev Bensinupproret 2.0 genom att föreningen Uppror bildades, folk från Bensinupproret 2.0 blev medlemmar och betalde medlemsavgifter och donerade pengar, tid och material, demonstrationer anordnas och annat arbete som möjliggör för framgång i våra hjärtefrågor.
Idag är Peder Blohm Bokenhielm, Angelina Blohm Bokenhielm samt Hans Albertsson talespersoner för Bensinupproret 2.0 och administratörer för Facebookgruppen med samma namn.
Vi har ingen ideologi annat än att vi vill förbättra folks möjligheter att leva och bo samt transportera sig på rättvisa villkor.
Bensinupproret 2.0 är helt partipolitiskt obundna. Vi kan, och ska, föra samtal med alla politiska partier/föreningar utan att ställa oss på någons sida, och vi arbetar med opinionsbildning tillsammans med föreningen Uppror där vi bland annat träffar politiker.
Vi respekterar andras politiska åsikter. Samarbete, öppet samtal och demokrati är de centrala begrepp vi arbetar med.
I Facebookgruppen ser man dock en mängd olika politiska åsikter, men man måste komma ihåg att detta är enskildas åsikter som vi tillsammans inom Bensinupproret 2.0 ska omvandla till gemensam handling för att uppnå våra mål och krav.
Det är besvärligt att sia om hur saker och ting utvecklas, men så länge vi känner att det finns en dialog och ett gehör från politikerna på riksnivå kommer vi att driva den linje vi har idag.
⛽ Bensinupproret 2.0:s utgångspunkt är att alla människor är lika mycket värda oavsett var man kommer ifrån, var man bor, vilken politisk färg man har, och så vidare. Målet med Facebookgruppen är att skapa en plattform där alla kan diskutera i god ton i frågor kring bilar, drivmedel, transport- och miljö- och klimatpolitik även om man inte delar åsikter.
Facebookgruppen ⛽ Bensinupproret 2.0 har användarregler som ställer krav på grupp-medlemmarna, och i de fall när tonen blir otrevlig eller bryter mot lag så kommer administratörer och moderatorer att ta bort kommentarer, varna gruppmedlem och vid upprepade tillfällen eller i synnerligen grova fall att stängas av.
Tyvärr kan vi inte publicera alla inlägg som gruppmedlemmar vill lägga in dels på grund av platsbrist, men också för att många postar identiskt innehåll eller vill dela samma artiklar och nyheter som någon annan. Dessutom om vi lät gruppmedlemmar posta alla inlägg som läggs upp så skulle det bli hundratals inlägg varje dag, alltså att informationen drunknar i flödet.
Trots det försöker vi variera inlägg och flöde för att spegla gruppmedlemmarnas olika åsikter.
➡️ 1. RELEVANS
Inlägg/kommentarer som inte är relaterade till ämnet i det befintliga inlägget eller saknar relevans tas bort. Håll er till ämnet i inläggen ni kommenterar i.
➡️ 2. HATISKT INNEHÅLL ELLER MOBBNING
Vi tar bort innehåll som direkt angriper någon på grund av ⚠️hudfärg, ⚠️etnicitet ⚠️nationellt ursprung ⚠️religiös tillhörighet ⚠️sexuell läggning ⚠️kön ⚠️Partitillhörighet ⚠️Förtal ⚠️Förnedring
➡️ 3. HÅLL GOD TON OCH VISA ÖMSESIDIG RESPEKT
Alla i Facebookgruppen har ett gemensamt ansvar att hålla en vettig nivå bland kommentarerna. Inom gruppen finns många olika åsikter. Bemöt andra såsom du själv vill bli bemött.
➡️ 4. INAKTIVERNG OCH BLOCKERING
Vid personliga påhopp, personangrepp, hot, rasistiska kommentarer, önska någon fysisk eller psykisk skada. Samt förnedring.
➡️ 5. PROVOKATION OCH SPAM
Provocerande beteende eller spam kommentarer tas bort.
➡️ 6. PARTIPROPAGANDA
Partipropaganda är inte tillåtet och hör inte hit till gruppen.
➡️ Första dagen är inlägget öppet för kommentarer och reaktioner.
➡️ Andra dagen är inlägget låst för kommentarer men öppet för reaktioner.
➡️ Det är för att moderatorer & admins ska hinna med.
Vi hinner inte läsa allt omedelbart eftersom vi är ett begränsat antal moderatorer och administratörer, men vi gör vårt bästa att hinna med. Anmäl poster när ni ser något som bryter mot användarreglerna.
Ta hand om varandra bland kommentarerna!
Bensinupproret 2.0 handlar om att väcka opinion och sätta press på våra politiker att nu får det vara nog med alla dessa höjningar av BRÄNSLESKATTER!
➡️ Bensinupproret 2.0 är partipolitiskt obundet, men frågorna vi bedriver som opinionsgrupp är ytterst politisk.
⛽ Facebookgruppen handlar om alla drivmedel som exempelvis Diesel, Bensin, el, vätgas osv.
➡️ Rom byggdes inte på en dag: det tar tid att uppnå Bensinupproret 2.0s högt uppsatta mål med allt det motstånd vi måste övervinna, men tillsammans kan vi nå framgång!
➡️ I Facebookgruppen bollas tankar och funderingar kring den nuvarande situationen kring bränslepriserna och dess skatter. Respektera varandras åsikter även när de skiljer sig åt.
⚠️Försök att förstå varandra innan ni dömer någon annans synpunkter och åsikter. Förklara hellre än att göra påhopp! Konstruktiv kritik berättar för gruppmedlemmar vad de/vi kan göra bättre.
Idag (januari 2021) kostar 1 liter 95-oktanig bensin i genomsnitt 13,89 kr per liter i Sverige. Av detta är 68% - eller 9,47 kr - skatt. Med andra ord ca 170% skattepåslag på bensinpriset.
Bensinskatt är ett samlingsbegrepp för koldioxidskatt, energiskatt och moms. Koldioxid- och energiskatt utgör idag ca 60% av priset vid pump - eller 6,69 kr per liter. Moms på bensin uppgår till 2,78 kr per liter och infördes mars 1990. Momsen betalas på hela bensinpriset inklusive koldioxid- och energiskatt, vilket innebär att man betalar skatt på skatten.
Bensinens skattestruktur består av en fast och en rörlig del. De fasta skatterna är energiskatten och koldioxidskatten samt moms på båda och uppgår till 8,36 kr av literpriset, och betalas oberoende av priset vid pump. Den rörliga skatten utgörs av moms på produktionskostnad och bruttomarginal, och uppgår till 1,11 kr.
Skatterna på bensin har höjts i omgångar över årens lopp med olika motiv. Idag är anledningen klimatpolitiken, men historiskt har anledningarna varierat från behov av ökade resurser till arbetsmarknadspolitiska åtgärder, via satsningar på ubåtsjakt samt omstruktureringar av SJ och Banverket.
Fram till budgetåret 1980/81 var bensinskatten öronmärkt för ändamål inom trafikområdet som byggnation och underhåll av vägar, men idag går bensinskatterna direkt in i den gemensamma statskassan.
Då hade en liter bensin kostat 6,80 kr/litern. (juni 2019)
Av flera olika skäl. Dels var gjorde vi undersökning i gruppen bland medlemmarna vilket pris de tyckte var rimligt. Den största gruppen sa “10 kr eller mindre” och strax därefter kom gruppen som röstade på 12 kr. Detta tog vi fasta på som riktmärke och om man tar bort halva energiskatten så landar man på ungefär 12 kr/liter. Som det är idag så har vi en kraftig överbeskattning (30 %) av bensinskatten. Tar man bort den hamnar man också på cirka 12 kronor.
Ja, det kan man fråga sig. Om man hävdar miljö- eller klimataspekt borde åtminstone den del av bensin och diesel som består av hållbart eller förnybart drivmedel (biobränsle) vara skattebefriad, men allt drivmedel som består av mindre än 98 % förnybart klassas som låginblandat och beskattas likadant som helt fossilt bränsle.
Inga alls. År 2020 ökade koldioxidutsläppen från trafiken och miljön i städer blev alltjämt sämre fram till pandemin då både avgasutsläpp och koldioxidhalterna har gått ner kraftigt på grund av restriktioner.
Vi har ingen ideologi annat än att vi vill förbättra folks möjligheter att leva och bo samt transportera sig på rättvisa villkor.
Bensinupproret 2.0 är helt partipolitiskt obundna. Vi kan, och ska, föra samtal med alla politiska partier/föreningar utan att ställa oss på någons sida, och vi arbetar med opinionsbildning tillsammans med föreningen Uppror där vi bland annat träffar politiker.
Vi respekterar andras politiska åsikter. Samarbete, öppet samtal och demokrati är de centrala begrepp vi arbetar med.
I Facebookgruppen ser man dock en mängd olika politiska åsikter, men man måste komma ihåg att detta är enskildas åsikter som vi tillsammans inom Bensinupproret 2.0 ska omvandla till gemensam handling för att uppnå våra mål och krav.
Bensinupproret 2.0 låser inte fast sig vid en specifik lösning.
Givetvis måste inkomstbortfall antingen ersättas med annan inkomst eller med minskade utgifter för att staten ska kunna finansiera sin budget. Men i grund och botten handlar budgetplanering om att anpassa utgifter och kostnader till inkomst. Faller inkomst bort, måste man prioritera annorlunda.
Det finns många lösningar som diskuteras i olika politiska läger. Bensinupproret 2.0 håller sig partipolitiskt obundet och vill inte framhäva något partis lösning. Vi konstaterar dock att det finns gott om lösningar där det finns vilja till förändring.
Sänkt drivmedelsbeskattning är en förutsättning för att klara omställningen till fossilfritt utan att vanliga människor blir drabbade. Svensktillverkade biobränslen ska vara skattebefriade (förutom moms) och då måste staten så snart som möjligt göra sig oberoende av de inkomsterna.
Dessutom måste de sätta press på de stora oljebolagen och stimulera den småskaliga biodrivmedelsindustrin att påskynda utveckling och produktion av dessa bränslen.
Det är inte låg- och mellaninkomsttagare, ensamstående föräldrar, pensionärer, landsbygds- eller stadsbor utan rimlig kollektivtrafik, långtidssjukskrivna, funktionshindrade eller andra utsatta med bristfällig privatekonomi som ska bekosta en omfattande samhällsomställning. Det är staten tillsammans med närings- och föreningslivet som ska lösa finansieringen i samspel med befolkningen (konsumenter).
Sverige idag ser helt annorlunda ut än för 30 år sedan. Det är längre avstånd till affärer, arbete, fritidsaktiviteter, samhällsservice och dylikt. Svenskar är helt enkelt mer beroende av sin bil idag.
Löneutvecklingen har dessutom varit sämre i de områden där bilen behövs. Att priset kan variera på grund av världsmarknadsläget är ytterligare en anledning för att Sverige måste bli självförsörjande på drivmedel.
Dessutom påverkas samtliga människor i samhället av höga drivmedelsskatter och -priser eftersom alla människor och varor transporteras, så när skatter och världsmarknadsläget och politiska beslut höjer priset vid pump så drabbas de med dålig privatekonomi värst! Trafikföretagen drar in på busslinjer och reducerar tågavgångar; priset på mat går upp, småbarnsfamiljer och många svenskar med dålig ekonomi måste ge avkall på annat när budgeten inte går ihop och livspusslet måste gå ihop.
Slutligen drabbas även företag av att det blir svårare att rekrytera när det blir dyrare att färdas till arbetsplatsen, och det finns en smärtgräns för hur mycket det får kosta att ta sig till jobbet innan folk väljer att gå på a-kassa och bidrag när det inte lönar sig att arbeta.
Så en låg skattesats på drivmedel är en förutsättning för ett fullt fungerande samhälle.
Det är viktigt att ge en tydlig signal till branschen att vi tänker satsa på förbränningsmotorer och ställa krav på att de påskyndar utvecklingen. Om alla bolag i branschen vet att det kommer att vimla av bilar med förbränningsmotorer även om tio år och att det vid det laget är förbjudet med fossila bränslen så blir de tvungna att satsa på utökad utveckling och tillverkning.
Första steget är att staten gör sig oberoende av skatteinkomsterna från drivmedelsskatten och riktar insatserna mot skattefria biodrivmedel istället för att subventionera elbilar ensidigt.
Givetvis inte!
För de människor som jobbar skift eller har barn på dagis eller som arbetar utspritt spelar det nästan ingen roll var man bor. Även i storstäderna där det generellt finns bra kollektivtrafik kan det vara besvärligt att få ihop livspusslet utan bil eftersom busslinjer och tåg inte täcker alla stadsdelar på ett smidigt sätt.
Dessutom stiger priset på varor och tjänster i hela landet när drivmedelspriserna är höga, och trafikföretagen drar in på busslinjer och tågavgångar. Så hela samhällen förlorar på hög drivmedelsbeskattning.
Vi har krav om ett väl utformat reseavdrag i vår kravlista, och vi har lyft frågan med flera riksdagsledamöter.
Nivån på reseavdraget har legat stilla i över 10 år och grundnivån som måste överstigas har dessutom ökat från 9 000 kr till 11 000 kr. När nivån för reseavdraget fastställdes så kostade en liter bensin ungefär 12 kr/litern.
Det finns inga sådana planer idag.
Inom moderators- och admingruppen finns en mängd olika politiska färger representerade och i FB-gruppen finns alla politiska partier representerade, vilket vi är stolta öve., Men det gör det svårt att komma överens i andra frågor än drivmedel och transportpolitik.
Vår förhoppning är istället att få alla riksdagspartier att driva vår linje kring sänkta drivmedelsskatter, och att erbjuda biodrivmedel som ett miljö- och klimatsmart sätt att snabbt och kraftfullt dra ner på miljögifter och växthusgasutsläpp från fordonsflottan.
Troligtvis inte. De flesta ägnar sig inte åt nöjeskörning.
Det finns en tanke om att en ökad skatt skulle leda till minskad användning men det finns ingenting som egentligen tyder på att det är sant eftersom priselasticiteten för drivmedel är låg. Däremot vet vi att smugglingen av “smutsigare” drivmedel från Europa ökar.
Sänkt drivmedelsbeskattning är en förutsättning för att klara omställningen till fossilfritt utan att vanliga människor blir drabbade. Svensktillverkade biobränslen ska vara skattebefriade (förutom moms) och då måste staten så snart som möjligt göra sig oberoende av de inkomsterna.
Dessutom måste de sätta press på de stora oljebolagen och stimulera den småskaliga biodrivmedelsindustrin att påskynda utveckling och produktion av dessa bränslen.
Det är inte låg- och mellaninkomsttagare, ensamstående föräldrar, pensionärer, landsbygds- eller stadsbor utan rimlig kollektivtrafik, långtidssjukskrivna, funktionshindrade eller andra utsatta med bristfällig privatekonomi som ska bekosta en omfattande samhällsomställning. Det är staten tillsammans med närings- och föreningslivet som ska lösa finansieringen i samspel med befolkningen (konsumenter).
Inga alls.
År 2020 ökade koldioxidutsläppen från trafiken och miljön i städer blev alltjämt sämre fram till pandemin då både avgasutsläpp och koldioxidhalterna har gått ner kraftigt på grund av restriktioner.
Vi vill inte ensidigt satsa bara på det ena eller det andra som staten gör. För att uppnå miljö- och klimatmålen måste Sverige och alla länder satsa på många olika lösningar så att man får med sig alla människor. Biobränslen (biobensin, biodiesel, Metanol, Etanol, vätgas, m.fl.) kan använda vår befintliga fordonsflotta mot relativt små kostnader som att bygga om bilarna och använda befintliga bränslestationer och infrastruktur.
Det är ett ansvarsfullt sätt att uppnå miljö- och klimatmålen på ett ekonomiskt och socialt rättvist sätt så att ingen blir onödigt lidande av att varken ha tillgång till kollektivtrafik eller råd med bil. Alla kan inte - eller vill inte - bo i städer som är betydligt större miljö- och klimatbovar än landsbygden.
Dagens miljöpolitik är väldigt ineffektiv! Koldioxidutsläppen från trafiken ökade 2019 och 2020 fram till pandemin trots kraftiga höjningar av skatter och ett ökat antal elbilar i Sverige.
Dessutom är klimatpolitiken inom transportsektorn ensidigt riktad på att öka antal elbilar trots att det är oklart hur mycket bättre elbilar är för miljö- och klimat kring tillverkning av batterier, vilken el man laddar batterierna med, återvinning av batterier och den massiva investering i elnätet generellt och laddinfrastrukturen i synnerhet.
Bensinupproret 2.0 tror att biobränslen som biobensin, biodiesel, Metanol, Etanol, biogas m.fl. är ett bättre vägval miljö- och klimatmässigt i det kortare tidsperspektivet 50-75 år framåt, och då måste vi värna om vår befintliga fordonsflotta med förbränningsmotorer. Med deras hjälp kan vi ställa om till fossilfritt utan att den enskilda medborgaren behöver skuldsätta sig för livet.
Trots allt måste man tänka på alla människor i Sverige, och det är många som har det tufft ekonomiskt och allt fler hamnar i skuldfällan och får betalningsanmärkningar. Faktum är att staten försätter flest människor i skuld i Sverige idag än någon annan part. Det är många människor som inte har möjlighet att köpa en dyr elbil.
